Är du intresserad av ljusmiljöer hos äldre och belysningstips för äldre (och andra)? Lyssna i så fall på det senaste avsnittet ”Bättre belysning för äldre” (31 min) i Belysningspodden. I november blev jag inbjuden till ett samtal med Mikael Castanius (VD för Belysningsbranschen) som bland annat ville veta mer om filmprojektet ”Ljus-cook-along för äldre” – producerad av VyFilm med manus av mig.
Misstag kan svida hårt men mjukas upp av oväntade konsekvenser. Jag var för snabb när jag bokade ett av alla hotellrum under hösten. När jag checkat in i receptionen som låg i markplan och fått nyckelkortet förklarade receptionisten att mitt rum låg en trappa ner. Vilken chock! Jag visste ju att huset saknade en upphöjd sockel och jag hade inte lagt märke till några ljusbrunnar i trottoaren längs huset. ”I källaren!?” utbrast jag. ”Men där finns inga fönster!” Receptionisten förklarade vänligt att jag hade beställt ett fönsterlöst rum och jag borde vänta med att säga något tills jag sett rummet. Receptionisten sade uppmuntrande att rummen brukar uppskattas av andra som har bott här.
Jag kände mig som tredjeklassens passagerare på ett fartyg som fått hytten längst ner under vattenytan. Hotellkorridoren en våning ner gav precis den känslan av att vara på ett fartyg med fönsterlösa hytter längs en smal korridor.
Och rummet? Eftersom jag har skrivit en bok om hur boende upplever och använder sina fönsteröppningar har funderat en del kring vad frånvaron av fönster i en bostad innebär. En effekt är känslan av instängdhet eftersom utblick mot det fria saknas. Inredningsarkitekten hade med hjälp av speglar på nästan alla väggar lyckats mildrat känslan av instängdhet. Men jag fick ändå panik och satte mig istället med datorn på favoritfikets uteservering med infravärme tills solen gick ner. Det blev trots allt en riktigt fin avslutning på dagen vid vattnet med solnedgång och en stad i nattbelysning som jag inte hade fått uppleva om jag hade fått ett vanligt hotellrum med fönster.
Tillbaka till hotellrummet. Man sover ofta sämre första natten på hotell. Hjärnan är i beredskapsläge i den nya miljön och sömnen känns ytligare. Och när en högljudd fläkt går i intervall hela natten blir det ännu svårare. (Jag gissade att det var pga en påslagen AC men hittade inte styrpanelen.) Så efter tre timmars sömn var det bara att ge upp. Lite sängyoga och morgonarbete i sängen var till slut den enda lösningen.
Och nu börjar dagen. Det är snart dags för ett fysiskt kurstillfälle som jag leder där deltagarna ska diskutera sina erfarenheter av goda rutiner för bättre sömn.
Idag blir det förhandsvisning av instruktionsfilmen Ljus-cook-along för äldre! om bra och hälsosam belysning som jag har skrivit om i tidigare inlägg på bloggen. Syftet med filmen är att medvetandegöra belysningens betydelse för trivsel, funktionsförmåga och hälsa, och stödja egenanpassningar i hemmet.
Åhörare på Balansera mera-dagen i Malmö stadshus får en filmbiljett i samband med mitt föredrag (”Att förbättra mående, seende och sömn med hjälp av ljus”). Bloggläsare kan se filmen under en vecka (3–11 okt 2025) via följande länk (lösenord: ljus):
https://vimeo.com/1115730501?fl=pl&fe=sh
Programmet för Balansera mera-dagen kan laddas ner här (pdf-dokument):
Balansera mera-dag Malmö 3 okt 2025_program
Under 2017 publicerade jag en serie ljusreflektioner här på bloggen. Det handlade om ljusrelaterade observationer i vardagen. Dagens inlägg fortsätter på samma tema.
En färsk observation (från allt tågresande mellan fyra kommuner för insamling av forskningsmaterial) påminde mig om hur obehagligt det kan vara för ögat med stora ljushetskontraster, t ex när en mörk karm inramar ett fönsterglas med utblick mot en ljus himmel. Ett liknande förhållande finns i bostäder med fönster med brunbetsade fönsterkarmar från 70- eller 80-talet). På fackspråk talar man om stor skillnad i luminans (ljustäthet). För mig blir effekten ungefär som när en systemkamera automatiskt växlar mellan över- och underexponering beroende på fokuspunkt. I likhet med kamerans bländare växlar ögats pupill i storlek för att anpassa sig till ljusinfallet. Fokuserar ögat på mörka partier måste pupillen släppa in mer ljus och tvärtom om ögat fokuserar på ljusstarka partier. Men det är långt ifrån alla som upplever obehag av starka ljushetskonstraster. Ökad känslighet kommer ofta med åldern.
Upplevt visuellt obehag genom fönsterruta med kraftig ”sorgkant”
Jag blev påmind om fenomenet häromdagen på tåget när jag upptäckte att det var behagligare att titta ut genom det ena av två fönster intill varandra. Jag förstod inte varför tills jag upptäckte att fönstret som jag undvek hade en bred svart ram runt glaset. Exemplet visar att det ofta krävs omedelbara jämförelser (i tid eller rum) mellan liknande situationer i miljön för att bli medveten om personliga ljuspreferenser och skillnader i ljusupplevelse. Det är ett sätt att träna sin observationsförmåga i vardagen – se aktivt, känn efter, fundera över din reaktion och testa om den upprepas i liknande situationer. Kanske kopplar du bort annat som stressar genom att mer aktivt se dig omkring.
Här syns den svarta inramningen av den närmaste glasrutan tydligare
Nu är den klar – instruktionsfilmen Ljus-cook-along för äldre! om bra och hälsosam belysning som jag har skrivit om i tidigare inlägg på bloggen. Den förhandsvisas 3 oktober på Balansera mera-dagen i Malmö stadshus i samband med mitt föredrag (”Att förbättra mående, seende och sömn med hjälp av ljus”). Syftet med filmen är att medvetandegöra belysningens betydelse för trivsel, funktionsförmåga och hälsa, och stödja egenanpassningar i hemmet.
Ljus-cook-along för äldre! lånar språkbruk och lärandestrategi från matlagningskonsten. Som deltagare i en cook-along kan man delta fysiskt eller på distans via TV. Poängen med cook-along är att man lagar maten själv men följer en kock. När matlagningen är klar tar måltiden vid. Genom att hämta inspiration från matlagningsvärlden kan ljusplanering i hemmet bli lättillgänglig och mindre teknisk. Till skillnad från en måltids-cook-along handlar en ljus-cook-along om att stödja deltagarens egen ”tillagning” och arrangemang av ljuset i hemmet med hjälp av en ”kock” som ger designgrunderna.
Filmen är producerad av Vy Film och finansierad av Bertil och Britt Svensson Stiftelse för Belysningsteknik.
Vandringen börjag i Veberöd med rejäl stigning upp på Romeleåsen
Skånejubel! Det är så fantastiskt att flera av Skåneledens etapper ansluter eller passerar hållplatser för kollektivtrafik. Lägg därtill Skånetrafikens kraftigt rabatterade sommarkort – om man köper det i god tid innan sommarperioden startar – och man har tillräckligt med fredags-, helg- och långvandringar under en hel sommar i fina Skåne.
Större delen av denna veckas fredagsvandring gick längs Skåneleden delled 2, nord-syd (SL 2) med följande delsträckor: Veberöd-Bilarp (6 km); Bilarp-Simontorp (11,1 km), Simontorp-Sövde by (12 km). Börjar man ca 9.15 i Veberöd hinner man med bussen kl 15.45 i Sövde by till Sjöbo busstation. Men det förutsätter att man har ett snittempo på ca 12-13 min per km (motsvarar 5 km/tim i medelfart i rörelse) och inte tar en längre paus än 30 minuter.
Det är omväxlande vandring vad gäller natur, topografi (minhöjd 36 och maxhöjd 165 m ö h) och markunderlag. Sträckan runt golfbanan kräver full uppmärksamhet eftersom märkningen av leden inte är optimal. En särskilt fin sträcka är Simonstorp till Sövde och vattenhål finns i Blentarp (Hemköp). Efter Blentarp återstår en tredjedel av vandringssträckan.
Inte en enda gång gick jag fel (det brukar nämligen alltid hända någon gång under en vandring men oftast bara ett tiotal meter). Som vanligt är appen Naturkartan en ovärderlig planerarhjälp och viktig följeslagare.
(Fortsättning på föregående inlägg)
Sista etappen passerar Café Boule Bränneriet i Maglehem där det går att få god lunch om stället är öppet (det kan varmt rekommenderas även för icke-vandrare som tar andra vägar är nerlagda järnvägsspår).
(Fortsättning på föregående inlägg)
Den ”Stora Vattenriketrundan”, som startar vid Naturum i Kristianstad, tog mig till Everöd över öppna slätter med vida vyer. Vandringsupplevelsen höjdes en nivå efter Everöd tack vare de rikblommande artrika vägkanterna. Floran var densamma som i våra gamla sommarstugetrakter vid Drakamöllan och Ravlunda. Underlaget på den gamla banvallen varierade mellan ljudlös och snabb asfalt och lantligt grus.
Målet var stugbyn i Degeberga (granne med Forsakar) med tre övernattningar. Stugorna byggdes på 70-talet och ägs fortfarande av kommunen – de är enkla men bra planerade och funkade utmärkt för vårt sällskap som bestod av fem personer + 1 spädbarn. Kan varmt rekommenderas!
Stora Vattenriketrundan: (överst) sträckan mellan Kristianstad och Everöd, (nederst) andra delsträckan från Everöd till stugbyn i Degeberga. Obs! kartbildernas skalor är olika
Sammantaget är detta en görbar och lite speciell långvandring för att den till stor del är ganska rak med svag lutning. Tänk dig en kanalvandring utan vatten och betydligt smalare ”flodbädd” men som på ett liknande sätt skär igenom landskapet. Något annat som är speciellt med en banvallsvandring är alla små stationshus längs sträckan som ofta konverterats till sommarhus. De stationshus som jag passerade är byggda i samma tidstypiska arkitektoniska stil (med fasader i tegel med murad dekor och tilltagna taksprång med synliga taktassar). Och det är inte särskilt konstigt med tanke på att Statens Järnvägar hade ett eget arkitektkontor (1855–1986).
Buss 550 tog mig till från stationen i Kristianstad till starten för dagens nästan 3-milavandring – Arkelstorp norr om Kristianstad. Sträckan längs Råbelövssjön tillhör inte mina favoriter men hade kanske varit mer njutbar om jag stannat vid badplatsen. Tät ensartad vegetation hindrar utblickar mot vattnet utom vid badplatsen. Det var desto finare att gå längs östra sidan av Araslövssjön när jag närmade mig Kristianstad.
Väl framme i Kristianstad tog jag in på det trivsamma Hotel Park Allé. Dagen efter var en vilodag men benen fick ändå tillfälle att röra sig längs den stadsnära Linnérundan i Vattenriket (6 km).
Skåneleden SL 6: Från Arkelstorp letar sig leden söderut på den gamla banvallen mot Österslöv. Från Österslövs badplats fortsätter leden till Kristianstad via Aralövssjön
Den gamla Allarpsvägen var en fin inledning på vandringen från Arkelstorp – precis vad jag gillar
Fortsättning på föregående inlägg.
I kokkonsten finns fem grundsmaker som kockar arbetar med när de komponerar maträtter – sött, salt, surt, beskt och umami. Inom ljusplanering kan vi förenklat arbeta med: styrka (om ljuset är starkt eller svagt), färg (både ljusets färgton och hur färger på ytor återges), spridning (om ljuset är spritt eller samlat), riktning (om ljuset träffar ytorna direkt eller efter återstrålning från en annan yta) och slutligen skuggor (som kan vara hårda, mjuka eller saknas)
Producenten Nicholas frågade mig om hur jag fick idén att göra en ”Ljus-cook-along för äldre”. Jag förklarade att en vanlig inställning bland deltagarna (70+) i mina forskningsprojekt är att det här med belysning är lite för tekniskt samtidigt som man tycker att det är svårt att välja ljuskällor i affären.
Ett sätt att ändra attityd till belysning kan vara att hämta inspiration från matlagningsvärlden för att ljusplanering i hemmet ska bli mer lättillgänglig och mindre teknisk. Det behöver inte vara konstigare än att tillaga en måltid men det krävs att man vågar pröva. Ljus är lika viktigt för hälsan som mat – och kan vara lika rolig att ”tillaga”. Men det handlar inte bara om ljusstyrka och kaloriinnehåll. Både ljus och mat har flera dimensioner som jag hoppas ska framgå när tittaren och jag har tillagat en god och hälsosam ljusmiljö tillsammans.
Vem vänder sig filmen till? Målgruppen är i första hand äldre eftersom naturliga förändringar i ögat påverkar upplevelsen av ljus och många äldre tillbringar mer tid inomhus. Därmed blir belysningen i hemmet ännu viktigare för mående och seende men belysningen är kanske inte anpassad för de ändrade behoven.
Vad kommer man att kunna efter att ha sett filmen? Man kommer att kunna jämföra ljuskällor och experimentera med sin ljusmiljö, och ”tillreda den efter eget recept” med hjälp av några ”grundingredienser” som jag demonstrerar i filmen.
PS Vad är en ”cook-along”? I matlagningskonsten förekommer cook-along allt mer i olika medier. Som deltagare i en cook-along kan man delta fysiskt eller på distans via TV eller YouTube. Poängen med cook-along är att man lagar maten själv men följer en kock. När matlagningen är klar tar måltiden vid.
Vänster: Shot-listans alla scener är avbockade, dvs inspelade. Höger: All teknik som behövdes för filminspelningen fick plats i en personbil med nedfällt baksäte!
kirans blogg 